torsdag 13 augusti 2026

Vi närmar oss Brahms med stark lyhördhet

Nu ger vi oss in på det andra året med Malin Broman som musikalisk ledare. Här är hennes tankar om vad vi kommer att vår höra säsongen 2026/2027.

Det allra häftigaste vi gör den här och nästa säsong är utan tvekan vår Brahmscykel – helt utan dirigent. För mig är det något djupt lockande med att ge sig i kast med den här musiken på det sättet. Brahms spelas ofta av stora symfoniorkestrar med tydlig dirigentgestalt, men här vill vi gå en annan väg: närma oss musiken kammarmusikaliskt, med stark lyhördhet, gemensam andning och ett intensivt samspel. Det är första gången i Sverige som en hel Brahmscykel genomförs utan dirigent, och jag tycker det är både modigt och oerhört spännande.

Att arbeta med Brahms är krävande men väldigt stimulerande. Det är ett rikt och komplext musikaliskt språk, och att få fördjupa sig i detta över två säsonger känns som en otrolig resa. Förra säsongen började vi redan pressa våra gränser rejält – med ny musik, svåra akustiska förutsättningar och program där kommunikationen inom orkestern verkligen sattes på prov. Resultatet blev konserter som kändes levande, alerta och fyllda av närvaro. Den känslan vill jag bygga vidare på.

Att spela utan dirigent ställer speciella krav. Det handlar inte bara om teknik, utan om kommunikation. Det är kroppsspråk, blickar, timing och en gemensam musikalisk idé. Vi har lagt mycket arbete på grunderna: intonation, dynamik, samspel. Sådant måste ständigt hållas levande. Men nästa nivå är att verkligen veta vart frasen är på väg, att dela en musikalisk riktning. Det är där något magiskt kan uppstå.

Jag har ingen längtan efter att bli dirigent. Jag älskar mitt instrument, och det är så jag uttrycker mig. Att stå mitt i musiken, spela och andas tillsammans med orkestern, är precis där jag vill vara.

Säsongen rör sig mellan olika musikaliska världar. Förutom Brahms möter vi fransk musik med dess särskilda färger och klangideal, barock, romantik och senare musik. Jag fortsätter också att lyfta fram kvinnliga tonsättare och verk som förtjänar större utrymme.

Mot slutet av säsongen spelar vi musik som spritter av ljus och rörelse. Det blir Vivaldi, Rameau, Beethoven och Britta Byström. När våren kommer vill jag bjuda på musik som både berör och ger energi. För mig är varje konsert ett möte, och min förhoppning är att publiken ska känna just det: närvaro, sammanhang och lusten att lyssna vidare.