tisdag 10 november 2026

En julkonsert om snö, tid och tradition

När Kajsa Balto kommer till Sundsvall i december är det med en julkonsert som rymmer både tradition och förnyelse. Tillsammans med Nordiska Kammarorkestern och med reflekterande texter av Sverker Sörlin presenterar hon ett musikaliskt landskap där klassiska julsånger, samisk jojk och nyskrivna verk möts – allt på samiska.

För Balto är julmusiken mer än ett säsongsbetonat projekt. De senaste sex åren har hon arbetat med jul året runt, både i konsertsalar och inspelningar. Drivkraften är starkt personlig.

- Efter att jag blev mamma ville jag att mina barn skulle få växa upp med julmusik på samiska. Det handlar om språk, representation och om att låta vår kultur ta plats i något som är så centralt för många människor, säger hon.

I Norge är julkonserter ett etablerat fenomen, men utbudet på samiska är begränsat. Balto såg tidigt ett tomrum – och en möjlighet. Resultatet är konserter där välkända melodier som O Holy Night får nya ord, samtidigt som traditionell jojk och egna kompositioner vävs in.

- Många melodier känner publiken redan igen. Det gör att språket blir mer tillgängligt, även för den som inte kan samiska. Julens berättelse är bekant, även om orden är nya.

Mellan jojk och kyrkomusik

I konserten möts olika musikaliska och andliga traditioner. Det är ett möte som kräver både respekt och eftertanke. I delar av Norge är jojk fortfarande förbjuden i kyrkor, och relationen mellan samisk kultur och kristendom är komplicerad.

Att kombinera jojk och kyrkliga julsånger är inte självklart. Det kräver varsamhet, men för mig är det också väldigt meningsfullt. Det finns en andlighet i båda traditionerna, och jag har alltid upplevt att de kan samexistera.

Balto samarbetar sedan flera år med musikern och producenten Jakop Janssønn, som också är forskare med djup kunskap om samisk trumtradition och historia. Tillsammans har de utvecklat ett uttryck där det historiska och nutida får mötas på lika villkor.

Ett nytt möte – orkestern

Konserten i Sundsvall blir första gången Balto arbetar tillsammans med Nordiska Kammarorkestern. För henne innebär det ett nytt format.

- Jag jobbar ofta i mindre sammanhang, med band eller solo, där formatet är väldigt flexibelt. Att stå mitt i en orkester är något helt annat. Det är mäktigt – och väldigt speciellt.
Just mötet mellan olika traditioner, språk och musiker är något Balto återkommer till som centralt i sitt konstnärskap.

- Samiskt språk och samiskt perspektiv är lika relevanta här som i Norge. Det är fint att få arbeta över gränserna.

Snö, språk och förändring

I konserten medverkar även Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och författare, som utgår från sin bok Snö – en historia i reflekterande texter där vetenskap, historia och personliga berättelser möts.

- Boken är en skildring av en värld som hade regelbunden snö men där klimatförändringarna gjort den till ett undantag. Det är glimtar från min egen barndom i Västerbotten varvat med observationer av snöns roll  i våra liv, i en tid då den håller på att förändras.

 För Balto känns kopplingen självklar. Samiskan rymmer ett rikt ordförråd för snö och vinterlandskap – något som speglar ett liv nära naturen.

- För oss som lever i norra områden är vintern inte bara en årstid, utan en livsmiljö. Samtidigt märker vi hur den förändras. Klimatförändringarna är ständigt närvarande, särskilt för dem i min familj som arbetar med renskötsel.

Sörlin håller med och berättar att boken Snö – en renskötare berättar av Yngve Ryd betytt mycket för honom. Ryds bok är en omfattande dokumentation av samisk snökunskap och förklarar över 300 lulesamiska ord och begrepp för snö och is. Han menar att samer och andra folk som lever på jordens nordligaste delar är de som är mest bekymrade över klimatförändringarna.

- Att vintrarna blir allt snöfattigare förändrar grunden för hela deras existens. Det är inte bara renskötseln som står på spel utan även språket och hela deras kultur.

Det här blir inte första gången som Sverker Sörlins ord paras ihop med musik. I både hans sommar- och vinterprat i p1 kombineras orden med musik och förra året gjorde han föreställningen Snö – en vintersaga i ord och musik tillsammans med cellisten Johanna Sjunnesson.

- Min erfarenhet är att det fungerar väldigt bra att sammanföra ord, toner, ljud, musik och sång på det här sättet. Jag ser mycket fram emot det här samarbetet.

Att belysa frågor som engagerar och väcker känslor tycker Sörlin fungerar bra i juletid. Han menar att den glädje, förväntan och öppenhet som kännetecknar högtiden också har plats för sorg och mörker.

- Det är ett ypperligt tillfälle att titta på hur jularna förändras. När jag växte upp var det alltid snö på julen, nu ser det tyvärr inte ut så längre.

Från vardag till yrke

Musiken har funnits med Kajsa Balto sedan barndomen. Hon växte upp med jojk som en självklar del av vardagen och spelade klassiskt piano under många år. Trots det var en musikkarriär länge inget uttalat mål.

- Jag arbetade inom konstfältet som producent och koordinator, främst med bildkonst. Musiken var ett starkt intresse, men inte mitt yrke.

 Det var först när hon blev mamma som beslutet mognade.

- Jag insåg att livet är för kort för att låta bli. Jag slutade tänka på vad andra skulle tycka och blev modigare.

I dag är musiken hennes huvudsakliga uttryck – och julen har blivit en särskilt viktig plats.

- För mig är det ett sätt att föra något vidare. Till mina barn, och till publiken. Att låta språket leva, också i det som är bekant och älskat.

 När Kajsa Balto kliver in i Tonhallen i december blir det därför inte bara en julkonsert – utan ett möte mellan språk, minnen, vinter och musik som bär långt bortom högtiden.